﻿<aq>I det följande skola vi — mot bättre
vetande — acceptera den norska tolk-
ningen af riksaktens § 4, enligt hvilken
konsulatsväsendet icke hör till unionens
lagstadgade gemensamheter. Af detta an-
tagande blir följden, att norrmännens an-
grepp på denna faktiska gemensamhet
icke längre betraktas som en fordran på
ändring i riksakten. Detta innebär prak-
tiskt, att <i>riksdagens</i> anspråk på deltagan-
de underkännes. Men skulle så vara, så
påstå vi svenskar, att svenska <i>statsrådets</i>
rätt att deltaga i alla fall står qvar med
hemul i § 5 riksakten och att Norge så-
ledes ändå ej undkommer underhandling</aq>